Artikelfilter
Här hittar du exempel på lösningar för fjärrkommunikation. Välj filter nedan.
Det finns många produkter och tjänster som kan hjälpa dig med din kommunikation i din vardag.
Nedan listar vi ett antal olika produkter, både förskrivningsbara och konumentprodukter som du kan köpa själv. Längst ned hittar du också olika verktyg som är användbara.
Hjälpmedel i vårdens sortiment |
Bildtelefoni
Totalkonversation
Bildtelefoner
Texttelefoner
Konsumentteknik |
Verktyg |
Här försöker vi samla olika verktyg för anpassningar av hjälpmedel eller konsumentprodukt.
Automatisering
Autohotkey
Flic
Macrodroid
Tasker
Varseblivning
Fjärrstyrning
Övrigt
Bredbandskollen
I can Skype
VoiceMeeter
ManyCam
Ibland kan ett problem lösas enkelt om man vet svaret.
Här listar vi vanliga frågor och svar till dessa.
Bildtelefoni |
Ditt telefonnummer
Vem kan ringa bildsamtal till vem?
Felsökning bildtelefoner
Kontakt med 112
Mitt bredband
Samtalskvalitet
Välja hjälpmedel själv
Förskrivning |
Kriterier för förskrivning - vad menas med det?
Metoder för uppföljning
Vad ska jag tänka på när jag skriver en kallelse?
Anhörigutrustning/anhörig telefon/närstående
Övrigt |
Är din fråga inte med här? Kanske hittar du svaret Wikin?
Läs merDu är alltid välkommen att kontakta oss om du har frågor eller synpunkter.
Har du tips på hur vi kan utveckla vår hemsida? Saknar du något? Tveka inte att höra av dig. Vi lovar att svara så fort vi hinner.
Du når oss lättas via epost på: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
För närvarande drivs e-kommunicera av Region Örebro län.
Det finns många olika aktörer inom området elektronisk kommunikation
Här listar vi några som kan vara värda att titta mer på
Myndigheten för delaktighet - MFD |
Myndigheten för delaktighet är en kunskapsmyndighet som arbetar inom funktionshinderområdet. De arbetar för att alla, oavsett funktionsförmåga, ska kunna vara fullt delaktiga i samhället.
Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor - Nkcdb |
Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor – en mötesplats för kunskaps- och erfarenhetsutbyte kring frågor som rör kombinerad syn- och hörselnedsättning/dövblindhet.
Post- och telestyrelsen - PTS |
Post- och telestyrelsen är den myndighet som bevakar områdena elektronisk kommunikation och post i Sverige. PTS arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.
Socialstyrelsen |
Socialstyrelsen är en statlig myndighet som värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg. Centrum för elektronisk kommunikation arbetar på uppdrag av Socialstyrelsen. Läs mer om det här.
1177 Vårdguiden |
Hela Sveriges samlingsplats för information och tjänster inom hälsa och vård.
Krisinformation.se |
Här hittar du teckenspråkstolkad information om covid-19 (Coronaviruset)
112 SOS Alarm |
Sveriges nationella nödnummer.
DigiDöv – digital guide för äldre döva |
DigiDöv är ett projekt med stöd från allmänna arvsfonden som har till syfte är att bryta digitalt utanförskap hos äldre döva. Informationsblad om projektet finns här.
Läs mer
Personer med talsvårigheter kan ha svårt att göra sig förstådda över telefon, men hör och förstår vad samtalspartnern säger. Textmeddelanden i olika former kan användas utan problem förutsatt att personen inte har svårt att läsa och skriva av någon annan anledning.
Vid språkstörning kan det vara svårt både att göra sig förstådd över telefon och att förstå vad samtalspartnern säger. Personen kan behöva använda flera kommunikationssätt för att samtalet ska fungera så bra som möjligt. På samma sätt kan det vid en språkstörning vara svårt att läsa och skriva textmeddelanden.
Ringa samtal
Talsvårigheter
Många personer med otydligt tal använder vanlig telefon för samtal med kända personer. Ibland kanske man använder enstaka ord eller svarar Ja eller Nej på frågor. Vid samtal med okända kan det vara mycket svårt att göra sig förstådd. Om personen har en samtalsapparat med talsyntes går det att slå på högtalarfunktionen på telefonen och använda samtalsapparaten för att uttrycka sig. Det fungerar olika bra för olika telefoner. Det beror på faktorer som mikrofonens och uppkopplingens kvalitet, samt på omgivningsljud. För en del personer passar det att använda särskilda kommunikationsdatorer som kopplas ihop med en smarttelefon. Det går då att skicka datorns talsyntesljud direkt i samtalet. Oavsett vilken teknik som används behöver samtalspartnern vara medveten om att det tar längre tid att producera ett meddelande i skrift än med tal. För den som saknar tal, eller om det inte fungerar att göra sig förstådd med vare sig det egna talet eller med en samtalsapparat kan bildtelefoni med chat vara till god hjälp. En del personer väljer istället att enbart använda textmeddelanden som alternativ till röstsamtal.
Språkstörning
Som vid talsvårigheter använder många personer med språkstörning vanlig telefon för samtal med kända personer. Vid samtal med okända kan det vara svårt att få till ett fungerande samtal. Om personen har en samtalsapparat med talsyntes kan den användas tillsammans med högtalartelefon som beskrivet ovan. Bildtelefoni ofta till god god hjälp när talet inte räcker till för att samtalsparterna ska förstå varandra. Det går då att använda andra kommunikationssätt såsom tecken, mimik och att visa saker i omgivningen. Om personen använder en kommunikationsdator med symboler, text och talsyntes är det möjligt att skicka ljudet från datorn direkt till samtalspartnern under det pågående videosamtalet. Detta kräver bland annat en extra skärm och en programvara som mixar ljudet.
Textmeddelande
Talsvårigheter
För textmeddelanden används de konsumenttekniska alternativ som finns, såsom SMS, mail, meddelandeappar och sociala medier.
Språkstörning
För textmeddelanden behöver personen ofta någon typ av läs- och skrivstödjande program för att producera meddelanden. För den som inte alls kan skriva meddelanden i text kan det handla om att skicka färdiga fraser, eller att skiva meddelanden med symboler. För detta krävs särskilda program.
Stödtjänster för telefoni
- Teletal.se – förmedling av tal till tal
- Taltjänst – tolkservice (tjänst som erbjuds lokalt av vissa regioner och landsting)
Den som inte hör talat språk behöver alternativ till att ringa röstsamtal. Alternativen varierar beroende på vilket språk personen själv använder sig av – teckenspråk eller talat språk. Vilket språk som används beror ofta på när personen fick sin hörselnedsättning.
Elektronisk kommunikation i form av textmeddelanden fungerar bra förutsatt att personen inte har svårt att läsa och skriva av någon anledning.
Teckenspråket är sitt eget språk. Det har annan grammatik och uppbyggnad och delvis annat vokabulär än det talade språket. I skrift behöver en teckenspråkig person alltså använda ett annat språk än sitt modersmål.
Ringa samtal
För den som är teckenspråkig är bildtelefoni det enda alternativet för samtal på modersmålet. Bildtelefoni kan kombineras med samtidig användning av text och ljud till något som inom hjälpmedelsområdet kallas för totalkonversation. Bildtelefoni med någon typ av chattfunktion finns även som konsumentteknik. Skillnaden är att totalkonversation använder en särskild standard för att kombinera bild, text och ljud som i dagsläget inte används i de konsumenttekniska alternativen. Utrustning för totalkonversation lånas ut som hjälpmedel till den som har behov av det.
Om en person har varit hörande och sedan förlorat sin hörsel är förstaspråket fortfarande talat språk. Då kan texttelefoni vara ett alternativ. Om det inte tillgodoser behovet går det att prova med konsumenttekniska alternativ för bildtelefoni och chatt, eller att enbart använda sig av textmeddelanden.
Varseblivningssystem med blinkande lampor eller vibrationer uppmärksammar personen på att det ringer.
Textmeddelande
För textmeddelanden används konsumenttekniska alternativ såsom SMS, mail, meddelandeappar och sociala medier.
Stödtjänster för telefoni
- www.bildtelefoni.net – förmedling mellan tal och teckenspråk
- www.texttelefoni.se – förmedling mellan tal och skrift
- SMS112 – kontakta SOS Alarm via SMS
bildtelefoni totalkonversation konsumentteknik texttelefoni varseblivning
Läs merPersoner med dövblindhet har en kombinerad syn- och hörselnedsättning där förmågorna är påverkade till olika grad och typ. Valet av elektronisk kommunikation varierar därför från person till person, både för samtal och textmeddelanden.
Ringa samtal
Beroende på personens syn- och hörselförmåga kan olika lösningar bli aktuella för samtal. Den som läser punktskrift kan använda texttelefoni. Detta används i kombination med en skärmläsare som omvandlar texten till punktskrift på en punktskriftsskärm. För den som är teckenspråkig och ser tillräckligt bra kan bildtelefoni vara ett alternativ. Vid behov av förstoring kan personen använda skärmförstoringsprogram.
Varseblivningssystem med blinkande lampor eller vibrationer uppmärksammar personen på att det ringer.
Textmeddelande
För textmeddelanden används konsumenttekniska alternativ såsom SMS, mail, meddelandeappar och sociala medier men användargränssnitten kan vara olika väl anpassade för att fungera med synhjälpmedel som skärmläsare och punktskriftsskärm. För att program ska vara funktionella tillsammans med skärmläsare behöver tillverkaren ha gjort dem åtkomliga enligt standarder för tillgänglighet.
Stödtjänster för telefoni
- www.bildtelefoni.net – förmedling mellan tal och teckenspråk
- www.texttelefoni.se – förmedling mellan tal och skrift
- SMS112 – kontakta SOS Alarm via SMS
- 118400 – kostnadsfri nummerupplysning och uppringning
- www.bildtelefonkatalogen.se – telefonkatalog för personer, företag och organisationer som använder bild- eller texttelefoni
texttelefoni skärmläsare punktskriftsskärm bildtelefoni varseblivning
Pågående arbeten för målgruppen
Vill du veta mer om vilka projekt och abeten som pågår finns mer info här
Läs mer
Synnedsättning |
Vid blindhet eller svår till måttlig synnedsättning används telefon för röstsamtal, men det kan behövas alternativ för åtkomst till telefonen och för att söka telefonnummer. För textmeddelanden krävs alternativ för att kunna läsa och mata in text.
Ringa samtal
Om man inte ser tillräcklig för att ringa upp och svara på samtal behöver utrustningen synanpassas. På en fast telefon kan knapparna till exempel märkas upp taktilt. Smarta telefoner har olika inställningar för tillgänglighet i sina operativsystem. I de flesta telefoner kan användaren aktivera skärmläsaren, som läser upp det som finns på skärmen eller omvandlar tecken till punktskrift. Skärmläsaren skannar av de objekt som finns på skärmen, till exempel knappar och textfält. Det påverkar själva styrningen av telefonen. Användaren lyssnar av vad som finns på skärmen och navigerar mellan objekten med andra gester än den som ser att peka direkt.
Textmeddelande
För textmeddelanden används konsumenttekniska tjänster, såsom SMS, mail, meddelandeappar och sociala medier men användargränssnitten kan vara olika väl anpassade för att fungera med synhjälpmedel såsom skärmläsare och punktskriftsskärm. För att program ska vara funktionella tillsammans med skärmläsare behöver tillverkaren ha gjort dem åtkomliga enligt standarder för tillgänglighet.
Stödtjänster för telefoni
- 118400 – kostnadsfri nummerupplysning och uppringning
Läs- och skrivsvårigheter |
Vid läs- och skrivsvårigheter går det att ringa röstsamtal utan problem, men det kan behövas stöd för att skriva och läsa textmeddelande med dator, telefon eller surfplatta.
Ringa samtal
Personer med läs- och skrivsvårigheter ringer röstsamtal.
Textmeddelande
För textmeddelanden används de konsumenttekniska alternativ som finns, såsom SMS, mail, meddelandetjänster och sociala medier. Detta kombineras med läs- och skrivstödjande programvaror och inställningar i utrustningen. Det kan handla om att få text uppläst, stavningsstöd eller att tala in det man skriver.
Stödtjänster för telefoni
Det är inte aktuellt med stödtjänster för telefoni vid läs- och skrivsvårigheter.
Rörelsehinder |
Vid rörelsehinder kan det vara svårt att komma åt och hantera utrustning för telefoni. Då behöver utrustningen anpassas med alternativa styrsätt och montering.
Ringa samtal
Om det är svårt att komma fram till sin telefon, att hantera den och att hålla i den under samtal behöver utrustningen anpassas så att personen får åtkomst till den. Alternativa styrsätt, såsom joystick, kontaktstyrning eller röststyrning kan användas för att ringa och svara på samtal, samt för att slå in telefonnummer. Till surfplattor och telefoner varierar det vilka styrsätt som används. För att utrustningen ska vara tillgänglig kan det handla om att montera utrustningen på rullstol, bord eller säng.
Textmeddelande
För textmeddelanden används de konsumenttekniska alternativ som finns, såsom SMS, mail, meddelandeappar och sociala medier. Det förutsätter dock att det är möjligt att använda sina styrsätt för att navigera. För den som använder alternativa möss och tangentbord till dator fungerar det oftast på samma sätt som med vanlig mus och tangentbord. Till surfplattor och telefoner varierar det vilka styrsätt som användas. Om personen använder ögonstyrning kan det passa bäst att använda särskilda skalprogram för att skriva och skicka textmeddelanden.
Stödtjänster för telefoni
- 118400 – kostnadsfri nummerupplysning och uppringning
Läs mer
På den här sidan hittar du information om olika typer av utrustning i vårdens sortiment som används för att underlätta elektronisk kommunikation.
Utrustning vid dövhet, hörselskada |
Här finner du hjälpmedel som förskrivs för att underlätta elektronisk kommunikation vid dövhet eller hörselskada. Utrustning i vårdens sortiment kompletteras med konsumentteknik.
Texttelefoner
Bildtelefoner
Totalkonversation
Utrustning vid tal- och språksvårigheter |
Det finns många olika typer av utrustning som kan underlätta för elektronisk kommunikation vid tal- och språksvårigheter, men det finns få alternativ som är särskilt framtagna för ändamålet att fjärrkommunicera. Ofta används vårdens hjälpmedel för närkommunikation i kombination med konsumentteknik.
Samtalsapparater med eller utan talsyntes
Utrustning vid dövblindhet |
De hjälpmedel som förskrivs för att underlätta elektronisk kommunikation vid dövblindhet motsvarar till viss del de som förskrivs vid dövhet eller hörselskada. Utrustningen för e-kommunikation kan kompletteras med synhjälpmedel för att läsa, skriva och navigera, samt med konsumentteknik,
Texttelefoner
Bildtelefoner
Totalkonversation
Punktskriftsskärm
Förstoringsprogram
Skärmläsare
Utrustning för anpassning och åtkomst |
Ibland behöver utrustning för e-kommunikation kompletteras för att den ska gå att använda. Det kan handla om att hitta alternativa sätt att styra utrustningen vid nedsatt rörelseförmåga, eller hjälpmedel som kompenserar för nedsatt syn eller läs- och skrivsvårigheter. Vid kognitiva svårigheter behövs ofta anpassning för tydlig och enkel layout. En del hjälpmedel är framtagna för att vara enkla, men det går också att göra anpassningar i användarens egna konsumenttekniska produkt.
Rörelsenedsättning
Alternativa styrsätt
Åtkomst
Montering
Synnedsättning
Punktskriftsskärm
Förstoringsprogram
Skärmläsare
Läs- och skrivsvårigher
Läs- och skrivhjälpmedel
Talsyntes
Anhörigutrustning |
Utifrån det stimulansbidrag som Socialstyrelsen lämnar till verksamheter som förskriver utrustning för elektroniskkommunikation för alternativ telefoni finns möjligheten till anhörigtelefon. I förordningen slås möjligheten fast att, för aktuell verksamhet, förskriva hjälpmedel även till anhörig eller närstående utan funktionsnedsättning. Detta är under förutsättning att den anhöriga eller närstående önskar ha direktkontakt och alltså själv är teckenspråkig om det gäller bildtelefon alternativt själv vill skriva i samtalen då det gäller texttelefon.
Läs mer