Artikelfilter
Här hittar du exempel på lösningar för fjärrkommunikation. Välj filter nedan.
En byte kan tolkas som en bitsekvens med 8 positioner, där var och en kan ha värdet 1 eller 0. Detta ger 28 = 256 kombinationer.
Hur dessa kombinationer i sin tur ska tolkas bestäms av kontext. Till exempel kan en byte representera ett naturligt tal från 0 till 255, ett heltal eller ett skrivtecken. Se nedan.
Ofta ingår en byte i en större informationsenhet, till exempel så att fyra byte tillsammans står för ett heltal mellan 0 och 4 294 967 295 eller ett skrivtecken.
Exempel på storlekar i en byte:
| 128 | 64 | 32 | 16 | 8 | 4 | 2 | 1 | |
| 0= | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 1= | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 |
| 2= | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 | 0 |
| ... | - | - | - | - | - | - | - | - |
| 32= | 0 | 0 | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 33= | 0 | 0 | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 |
| ... | - | - | - | - | - | - | - | - |
| 254= | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 0 |
| 255= | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 |
Meningen "Hej du!" kan exempelvis representeras enligt nedan.
| H | e | j | [mellanslag] |
| 72 | 101 | 106 | 32 |
| 01001000 | 01100101 | 01101010 | 00100000 |
| d | u | ! |
| 100 | 117 | 33 |
| 01100100 | 01110101 | 00100001 |
Läs mer
IP (Internet Protocol) är ett nätverkslager som ansvarar för att leverera paket till nätverksanslutna enheter.
IP-protokollet använder logiska adresser för att hänvisa till specifika enheter, och inte fysiska, så kallade MAC-adresser. Protokollet ARP (Address Resolution Protocol) hanterar konverteringen av IP-adresser till MAC-adresser.
Eftersom IP-adresser består av en nätverksdel och en tjänst-del så är det ett dirigerande protokoll. Det betyder att IP kan förmedla paket till andra nätverk, om värden inte är på det befintliga nätverket. Möjligheten att förmedla paket mellan olika nätverk är IP-protokollets huvudsakliga uppgift. Internet kan definieras som en serie av två eller fler sammankopplade TCP/IP-nätverk, som når varandra genom routing (dirigering).
Läs merEn IP-adress tilldelas varje enhet på ett Ethernetnätverk. Lite som en gatuadress. IP-adressen identifierar nätverksanslutna datorer, och får trafiken att flyta mellan datorer, eftersom var och en av dem har en egen IP-adress.
En IP-adress är uppbyggd av 4 nummer skilda åt med punkter:
exempelvis 192.168.0.1
Varje nummerdel går från 0-255, dvs 1 byte.
I ditt hemnätverk, eller på din arbetsplats, delas din IP-adress troligen ut av en router med något som heter DHCP.
IP-adressen du får på ett lokalt nätverk är en så kallad lokal eller intern IP-adress. Liknande IP-adresser används på Internet för att identifiera domäner och andra resurser. Det är vad vi kallar en extern eller publik IP-adress.
En router får en publik IP-adress av en Internetleverantör (ISP –Internet Service Provider). Den IP-adressen identifierar nätverket som flera datorer i ett nätverk delar på.
Lokala IP-adresser har ofta formen 192.168.XXX.XXX eller 10.0.XXX.XXX
Den typ av IP adresser vi har pratat om här är den vanliga formen som nyttjas i våra nätverk. Den heter IPv4. IPv4 har en viss begränsning i antalet unika adresser, därför finns nu en ny standard som heter IPv6. Den har betydligt fler adresser, vilket är nödvändigt med tanke på den fart som internet växer med. Det finns 4 294 967 296 unika adresser för IPv4, medan det i IPv6 skulle kunna finnas cirka 5 x 10 upphöjt till 28 IP-adresser för varje individ på jorden. Då skulle du som individ alltså kunna få 50 000 000 000 000 000 000 000 000 000 egna IP-adresser.
Två datorer på samma nätverk kan aldrig ha samma IP-adress.
Läs merNär en dator ansluter till ett nätverk tilldelas den en IP-adress. Den automatiska processen som hanterar detta kallas DHCP (Dynamic Host Configuration Protocol).
Oftast behöver ingen inställning göras. De flesta routrar hanterar detta automatiskt och det går att justera manuellt, men i de flesta fall finns ingen anledning att göra det.
DHCP är tvådelat. Klientsidan och värdsidan, eller client och host. Värdsidan sitter på routern som delar ut IP-adresser. Klienten sitter på datorn som begär IP-adresser från värdsidan och sedan tilldelar den till nätverksanslutningen.
När en dator inte är kopplad till ett nätverk tilldelar DHCP-klienten nätverksanslutningen en slumpmässig IP-adress. Den IP-adressen är oanvändbar eftersom datorn inte är ansluten till ett nätverk. Den slumpmässiga IP-adressen kan vara förvirrande för många användare ser det som att datorn har en normal IP-adress när den i själva verket inte har det.
Bästa sättet att testa sin nätverksanslutning är att pinga sin router. Det kan man göra i kommandotolken genom att skriva:
ping (IP-adress till din router)
Webbplatser har både en användarvänlig textbaserad adress som kallas för URL, och en nummerbaserad IP-adress. En person som vill hitta en webbplats använder en webbadress, medan datorer använder IP-adresser.
En DNS, Domain Name System, översätter webbadresser till IP-adresser och vice versa. Man kan säga att DNS finns för att förenkla krångliga IP-adresser, så att vi lättare ska komma ihåg dem. Om du exempelvis skriver http://www.e-kommunicera.nu i adressfältet i webbläsaren, skickar datorn en fråga till en DNS-server. DNS-servern översätter adressen till en IP-adress, så att datorn kan hitta dit.
Läs mer på:
https://www.iis.se/docs/dns-internets-vagvisare.pdf
Läs mer
För att du ska kunna använda bildkommunikation över internet behöver du en snabb och stabil bredbandsuppkoppling.
Din hastighet mot internet kan variera kraftigt. Speciellt om du använder wifi eller mobilt bredband. För en stabil åtkomst till internet rekommenderas trådbunden uppkoppling där det är möjligt.
Ett bra sätt att säkerställa att du får den hastighet på ditt bredband som du har betalat för, är att använda ett bredbandstest. Bredbandskollen är ett verktyg som hjälper dig som är bredbandskund, att på ett enkelt sätt testa och utvärdera hastigheten på din internetanslutning, både på stationära och mobila enheter. Till höger hittar du länkar för att köra bredbandskollen både på dator, surfplatta och mobiltelefon.
Om du har problem med ditt bredband, kontrollera i första hand att din router/modem är korrekt inkopplad och starta gärna om den. Kontrollera sedan med din bredbandsleverntör om de har driftstörningar. Till höger kan du ser vad du har för ip-adress och vilken internetlevernatör du är uppkopplad mot just nu.
Läs mer
Verksamheten som arbetar med Alternativ telefoni i Region Örebro län heter SPRIDA och tillhör Centrum för hjälpmedel.
Här jobbar vi med både utprovning av ny utrustning och service av gammal.
Du kan alltid nå oss via Centrum för hjälpmedels växel eller via epost direkt till oss som håller på med alternativ telefoni. Gäller det varseblivning och andra hörselhjälpmedel vänder du dig till Audiologiska mottagningen. Dit vänder du dig om du har frågor om något av dessa hjälpmedel. Kontaktuppgifter och öppettider hittar du på Audiologiska mottagningens hemsida.
Läs merEtt operativsystem, förkortat OS, är länken mellan hårdvara och den mjukvara, exempelvis en bildtelefoniapplikation, som man vill köra i sin terminal.
Operativsystemet är mjukvaran som hanterar maskinvaran, hanterar de aktiviteter som skall genomföras och fördelar de tillgängliga resurser som finns på datorn. Operativsystemet har en standardiserad regeluppsättning som styr hur och om användaren får nyttja delarna i datorn.
Exempel på olika Operativsystem:
Läs merH.264/AVC (Advanced Video Coding) har till uppgift att kunna ge bra videokvalitét med mycket lägre bithastighet än tidigare standarder.
Video genererar mycket data som måste hanteras. Det går att räkna ut att en rå dataström video (1920*1080 pixlar) i 3 olika färger (RGB) som ska kombineras med 25 bilder per sekund (FPS) genererar 25 x 3 x 1920 x 1080 = 155 520 000 bytes eller 148 Megabytes (MB) varje sekund.
Det är mycket data. Men hur mycket data är nödvändigt varje gång? Om skjortan är vit i en bild så är den med största sannolikhet vit även nästa bild. Tavlan i bakgrunden hänger förmodligen kvar på samma plats i nästa bild. Mycket data i en videoström är alltså inte nödvändigt att skicka varje gång.
Det H.264, och andra liknande kodeks, gör är att den matematiskt räknar på förändringarna i realtid och på så sätt komprimerar den data som skickas.
Läs mer på:
https://sv.wikipedia.org/wiki/H.264
Läs merInternet är ett globalt nätverk med miljarder datorer och andra elektroniska enheter sammankopplade. Internet ger oss tillgång till, i stort sett, all samlad information. Det går också att kommunicera med vem som helst i världen.
 |
Internet - Så funkar det! (Svenska) (8:37) |
Läs mer