Ethernet är den vanligaste tekniken i lokala nätverk.

Ethernet kan sägas vara trafik­ledningen i ett lokalt nät. Dess upp­gift är att hitta väg för ett med­de­lande från av­sändare till mot­tagare, utan att flera med­de­landen tar samma väg. 

”Ether kan översättas till etern, d.v.s. radio­vågor. Tekniken är inspi­re­rad av radio­kommu­nika­tionens sätt att för­hindra att två signaler sänds sam­tidigt på samma våg­längd. En dator som vill sända kollar först om nät­verket är ledigt, och om det inte är det väntar den en slump­mässigt lång stund (milli­sekunder) och för­söker igen. Ether­net ut­veck­la­des först för kabel­nät, men används också i tråd­lösa nät.

Det finns idag tre varianter av Ethernet som alla kan kommunicera med varandra. De tre olika varianterna kan hantera olika hastigheter. De olika varianterna är Gigabit Ethernet (1000 Mbps), Fast Ethernet (100 Mbps) och Standard Ethernet (10 Mbps). Hastigheterna refererar till den maximala hastigheten som kan uppnås under ideala förutsättningar.

Whatsapp är en programvara för chatt. Du registrerar dig med ditt telefonnummer.

För att kunna kommunicera med Whatsapp krävs det att alla samtalspartners har Whatsapp installerat. All kommunikation sker över datanätet, vilket betyder att du inte betalar per minut eller per skickat meddelande utan kan ringa och skicka meddelanden utan kostnad. Det enda du betalar för är datatrafiken.

Whatsapp finns för nästan alla mobila operativsystem och även som program till PC och Mac. Du kan också använda Whatsapp direkt i din webbläsare. Läs mer hur du gör det här.

Läs mer på Whatsapp:s hemsida

Hangouts är Googles programvara för videosamtal och chatt.

Med Hangouts kan man videochatta med andra Hangoutsanvändare.

Med Hangouts kan du även videosamtala direkt i din webbläsare på https://hangouts.google.com 

Titta gärna på filmerna nedan för att lära dig mer om hur Hangouts fungerar.

	Så fungerar Hangouts (Svenska) (8:01)
	Så fungerar Hangouts (Teckenspråk) (11:48)

Läs mer om hangouts på Googles hemsida.

Skype är en programvara för videosamtal och chatt. Med Skype kan man videochatta med andra skypeanvändare oavsett var programmet är installerat.

Till många TV-apparater finns även funktioner för att ringa videosamtal direkt från din TV med Skype.
Skype fungerar också att ringa till tolkförmedlingsstjänst via Bildtelefoni.net. För att använda Bildtelefoni.net med skype lägger du till kontakten bildtelefoni.net i din kontaktlista och ringer videosamtal.
Med programvaran Skypealert kan man även få varseblivning till Skype i din windowsdator.

Titta gärna på filmerna nedan för att lära dig mer om hur skype fungerar.

	Så fungerar Skype (Svenska) (2:26)
	Så fungerar Skype (Teckenspråk) (3:13)
	Skype vid talskada (Svenska) (3:50)

Du kan läsa mer om skype på deras svenska hemsida.

I våra datorer, telefoner och surfplattor finns det många olika sätt att kommunicera med vår omgivning. 

Programmen fungerar lite olika och det kan finnas olika anledningar till att man väljer det ena eller andra alternativet. Här nedan presenterar vi några alternativ. Där kan du läsa om hur de fungerar och välja det som passar bäst för dig.

	Skype
	imo
	Whatsapp
	Facebook messenger
	Facetime
	Zoom
	SMS
	Glide
	Google Meet
	RogerVoice
	112-appen
	Transkribering och ljudaviseringar
	Action Blocks
	Microsoft Translator
	Teams

Har du problem med en bildtelefon? Några av nedanstående punkter kan lösa ditt problem!

Innan du ringer till din lokala verksamhet, prova följande:

Kontrollera internetuppkopplingen.

• Kontrollera att din bildtelefon är uppkopplad mot internet
• Kontrollera att nätverkssladden är kopplad rätt eller att bildtelefonen är ansluten mot det trådlösa nätverket.
• Kontrollera din hastighet på www.bredbandskollen.se.

Testa att ringa en spegel

För att se om din bildtelefon fungerar kan du ringa en spegel, till exempel Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. Om du ser dig själv så är det troligtvis inget fel på din bildtelefon.

Har din samtalspartner fungerande internet?

Om du inte kan ringa till en vän behöver inte delet vara din bildtelefon. Försök att kontakta din vän på annat sätt och kolla att dennes bildtelefon fungerar som den ska.

Starta om din bildtelefon.

Ibland löser en omstart av din bildtelefon de problem som du har. Prova det.

Fungerar internet? Startar utrustningen som den ska? Fungerar det ändå inte?

Kontakta din lokala verksamhet och berätta vad det är som inte fungerar.

Här nedan hittar du en film som kan hjälpa för att felsöka en bildtelefon

Hitta felet (Teckenspråk) (5:27)

Personer med dövhet, grav hörselskada, dövblindhet, talskada samt språkstörning är berättigade till en förskrivning av hjälpmedel för fjärrkommunikation.

Mer info om vad en förskrivning/förskrivare är hittar du här.

Förskrivningen grundas på personens behov och hänsyn tas till den sociala situationen.
Processen vid förskrivning av personligt hjälpmedel för individuell vårdtagare omfattar följande delar:

• Bedömning av behov av insatser
• Utprovning, anpassning och val av lämplig produkt
• Specialanpassning - anvisa vid behov
• Instruktion, träning och information till brukaren
• Uppföljning av funktion och nytta

Organisationen för vilka som ansvarar för fjärrkommunikationshjälpmedel ser olika ut i landet. Hänvisning till hur det fungerar i din region eller landsting kan du hitta på hitta verksamhet. 

Förskrivare

Förskrivare av hjälpmedel är hälso- och sjukvårdspersonal som mot bakgrund av genomförd behovsbedömning, till en namngiven person, väljer lämplig specifik produkt. 

Arbetsplatsanpassning

Regionerna och landstingen ansvarar för hjälpmedel för personligt bruk, inte till arbetsplatser.
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ansvarar för hjälpmedel till arbetsplats. För mer information hänvisas till respektive hemsida.

Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor – en mötesplats för kunskaps- och erfarenhetsutbyte kring frågor som rör kombinerad syn- och hörselnedsättning/dövblindhet.

Dövblindhet väcker ofta starka känslor i samhället. Många vet inte vad begreppet innebär, och i landstingen, kommunerna och hos andra samhällsaktörer är kunskaperna om dövblindhet ofta begränsade.

Det krävs en specifik kompetens från samhällets sida för att kunna möta de skiftande behoven från personer med dövblindhet och deras närstående. Därför är det viktigt att sprida information om vad dövblindhet är och hur personer med dövblindhet vill bli bemötta.

Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor (Nkcdb) är en övergripande nationell resurs. En av de viktigaste uppgifterna för Nkcdb är att samla, utveckla och på olika sätt förmedla kunskaper om dövblindhet, till olika samhällsaktörer på olika nivåer i samhället.

Deras uppdrag

Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor (Nkcdb) är en statsbidragsfinansierad verksamhet som har funnits under Stiftelsen Mo Gård sedan 2003 och haft Socialdepartementet som uppdragsgivare. Från den 1 januari 2013 är Socialstyrelsen uppdragsgivare. Verksamheten regleras i avtal och ska omfatta sju områden:

1. Tillhandahålla expertstöd till landsting och andra huvudmän
2. Samla, utveckla och sprida information om dövblindhet
3. Verka för systematisk metodutveckling
4. Identifiera och verka för utveckling av teknik och tjänster för information och kommunikation (IKT)
5. Upprätta samarbetsformer för fördjupad brukarsamverkan särskilt inom områdena information och kommunikation
6. Stödja kommuner, landsting och andra aktörer med kompetensutveckling i form av utbildningar och kurser om dövblindhet
7. Utgöra en samordnande nationell kontaktpunkt när det gäller samarbete med andra länder och internationella organisationer

Kriterier är ett sätt att förklara vem som kan låna olika hjälpmedel och vad som kan förskrivas.

En person med nedsatt funktionsförmåga har möjlighet att ansöka om att få låna ett hjälpmedel. Kriterier är ett sätt att förklara vem som kan låna olika hjälpmedel.
Varje landsting/region har egna kriterier. Förskrivare har stöd av kriterierna om det är oklart om en person ska få hjälpmedel eller inte.

Utbud

De hjälpmedel som finns att låna hos ett landsting/region kallas för utbud.  Varje landsting/region har sitt eget utbud. En person kan därför få låna olika hjälpmedel, beroende på var den bor. I kriterierna kan man även se utbudet inom ens egen region/landsting.

I kriterierna kan man även få information om hur en förskrivning går till.

Hitta din verksamhets kriterier här.

När du som yrkesverksam inte kan göra dig förstådd på ett tryggt sätt, är tolkservice din hjälp för god kommunikation.

Du som yrkesverksam har ansvar att se till att budskap når fram. Med hjälp av tillgänglig information kan det uppnås. Det finns olika typer av tolktjänster så som skrivtolk eller teckenspråkstolk. Båda kan nyttjas på plats eller på distans.

Undvik missförstånd

Tolken gör det möjligt för båda parter att använda sitt modersmål. Detta är en trygghet för båda parter och på så sätt undviker ni missförstånd.

Förberedelse tillsammans med tolk

Teckenspråkstolken tolkar informationen, den översätter inte. Skillnaden, i stort, är att en tolkning sker här och nu. En översättning är bearbetad över tid.
För att få så bra tolkning som möjligt bör man därför förbereda tolken. 
Som förberedelse kan du t.ex. informera om facktermer, mötets syfte och om du ska visa film/bildspel mm. Detta för att tolken ska få förförståelse för just ert möte. Mer förförståelse ger bättre tolkning. Man kan med fördel ge förberedelsen vid beställningen av tolk, eller en kort stund innan mötet.

Visuellt språk

Teckenspråket är ett visuellt språk. Under samtal som sker med tolk kan det vara bra att tänka på att tolken alltid ligger lite efter det som sägs. Om det exempelvis ska visas en inställning i en programvara, kan det vara bra att invänta tills personen tittar på skärmen. Informera först och visa sedan.
Man kan i övrigt tala i vanligt tempo. Tolken meddelar om det pratas för fort eller långsamt.

Utlandsfödd teckenspråkig och språknivå

Teckenspråket skiljer sig mellan olika länder. Ta reda på hur mycket svenskt teckenspråk personen kan, och hur mycket skriven svenska denne kan. Det är du som yrkesverksam som har ansvar för att informationen når fram.  Ett bra sätt att se om budskapet gått fram är att be personen repetera viktig information.
Beroende på vem det är du möter kan du även behöva beställa tolk i annat språk, exempelvis arabisktalande tolk. Personen kanske nyligen kommit till Sverige och inte hunnit lära sig svenskt teckenspråk. En hjälp kan vara att kommunicera via personens modersmål i textform.

Samtal med hörselskadad, icke teckenspråkig person

Vid samtal med icke teckenspråkig är skrivtolkning att föredra. Skrivtolkning kan ske tillsammans med skrivtolk i rummet. Till den som aldrig träffat skrivtolk, men vill veta mer, kan du hänvisa till Tolkcentralen i den egna regionen/landstinget.
När du har skrivtolk med i rummet skriver tolken det du säger, användaren talar själv.

Alternativ för teckenspråkstolkat besök

För skrivtolkning kan man även använda Texttelefoni.se. Kontrollera noga att tolken hör alla ordentligt. Förbered tolken med att t.ex. tala om på vilket sätt ni önskar skrivtolkningen och vilka ni är. Det är viktigt att tänka på att de inte ser er och kan behöva veta vem det är de ska förmedla text till.

Om du inte fått teckenspråkstolk till ditt möte, eller fått ett obokat besök, kan du med fördel använda tolk via Bildtelefoni.net. Kom ihåg att förbereda tolken. Tolken behöver förförståelse inför samtalet t.ex. vilka som ska prata och om vad.